old memories

Över 1 år sedan, men smärtan sitter fortfarande i mitt hjärta.

orkar inte ens förklara hela grejen. mellan mig och viktor.
det är hemskt.
de gör så ont.
jag vill bara inte
kan de inte ta slut?-allt bråk, all konstig stämning, man märker att ngt  är fel, men vad ?
vet du ens själv vad som är felet ?
vad vill du egentligen ? vad håller du på med ?
har du redan glömt de vi hade ?
det gör för ont för att skriva ner allt, de gör för ont för att tänka på det. jag vill inte . nej inte nu.
det är bara för mycket.

jag trodde inte du va som alla andra.
du va du lixom.
underbaraste viktor.
viktor englund.
du behandlademig som en prinsessa - på ett sätt jag inte alls förtjänade.
jag fattar inte hur jag kunde dissa dig så mkt. alla gånger, alla kramar,  alla ord, alla kyssar, alla dagar , alla sms, alla telefon samtal.
jag kommer aldrig att förlåta mig själv för det.

du var så fin. så äkta.

jag vet inte vad som gick snett, vill tillbaka till de vi hade förut.
jag vet inte hur du känner, men på tisdag vet jag. om 2dagar vet jag. för då ska vi träffas. då ska du berätta alllt. då ska vi prata. och jag måste klara av det. jag måste få fram mina ord. varje ord..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0